Väntan

Nu är det väntan som gäller. Jag väntar på besked om antagningen till skolan. Jag väntar på svar på remissen angående min sköldkörtel som krånglar. Ovisshet är jobbigt. Tankarna är många. Ibland svåra att sätta på pränt.

Jag läste i en bok som jag har om att leva här och nu. När man inte är närvarande i det som händer i nuet så lever man faktiskt inte fullt ut. Med väl preciserade mål behöver det inte vara tryggare att tänka framåt eller bakåt i tiden istället för att satsa allt och låta livet komma till en. Med egna mål som du har hämtat ur dina innersta behov så kommer du att drivas framåt mot målen av egen önskan och med egna krafter. Först när du har väl preciserade mål kan du ta kontrollen. Då släpper rädslan för att misslyckas och du känner dig trygg i dig själv istället för att vara i händerna på omständigheterna.

Jag tänker mycket på vad min doktor och jag pratade om under tiden han opererade mitt åderbråck. Vi pratade om tiden då han utbildade sig till läkare. Vägen dit var inte spikrak men det gick framåt. Han sa: "Det finns alltid tid". Det kändes så hoppfullt på något sätt när jag tänkte på min egen situation.

Jag har börjat fundera lite på vad jag ska göra om jag inte kommer in på skolan. Vilken hemsk tanke men den måste ändå tänkas! Tanken på att läsa företagsekonomi A och B på distans kvartsfart har börjat gro. Sista ansökningsdag för A-kursen är 7 november.

Om jag inte skulle komma in på utbildningen. Vad ledsen jag skulle bli. Så misslyckad jag skulle känna mig och slutligen vad pinsamt det skulle kännas med tanke på hur många jag har berättat det här för...